Soporna sorteras sämre än tidigare

Nya siffror visar på en försämring när det gäller sopsorteringen i Dalarna. Foto: Maria Karlsson
Textstorlek:

​En färsk plockanalys från Dala avfall visar att dalfolket blivit sämre på sopsortering. Nu är det viktigt med en förbättring och prio ett är att matavfallet blir rent. Då kan det användas till biogas och ekogödsel.

Annons:

Borlänge kommun var först ut i Dalarna med att planera för källsortering 1993. De arbetade även med avfallshanteringen i Gagnefs kommun och den kommunen blev först med omställningen två år senare.

Var tredje år för det mesta sedan källsorteringen började i Dalarna genomför Dala avfall, som är en samarbetsorganisation för kommunerna i Dalarna, en plockanalys. Det är för att se hur det fungerar med sorteringen av hushållssopor rent generellt.

– Den senaste plockanalysen är alldeles färsk, men det jag sett hittills är att trenden pekar på en försämring, säger Bo Wallström som arbetar med projekt och utredningar inom avfall vid Borlänge Energi.

– Vi informerar om hur man ska sortera på vår hemsida och deltar vid olika evenemang för att sprida kunskap. Vi jobbar mot förskolor och vårt ungdomsråd har informerat i skolorna med mera. Vi har haft så kallade sakletardagar varje år och samarbetat med Framtidsmuseet med mera. Men vi har inte haft en sådan massiv informationskampanj av den storlek som vi hade på 1990-talet när vi startade med källsortering, berättar Bo Wallström.

För att visa på konkreta siffror i den senaste plockanalysrapporten tar han Borlänge kommun som exempel. Kommunen är ganska representativ för andra kommuner i Dalarna, menar Wallström.

Det som analyserats är matavfall och brännbart, den delen som kommunerna har ansvaret för. Förpackningar av plast, papper, glas och metall lyder istället under producentansvar och de ska slängas vid någon av återvinningsstationerna i kommunerna. De hör alltså inte hemma i hushållssoporna. Tidningar ska också slängas vid återvinningsstationerna.

– När det gäller matavfallet, som kallades komposterbart innan, var tidigare 92–95 procent funktionellt rätt sorterat, det vill säga det går att kompostera, men en del saker bör helst inte sorteras där. I senaste plockanalysen låg den siffran på 90 procent.

Det som inte hör till matavfall men hittades där var exempelvis ganska stor mängd mjukplastförpackningar och förpackningar av hårdplast och metall. Dessutom hittades en del porslin, kattsand och aska. Förutom det hittades blöjor, träbitar, gummihandskar och tops som egentligen ska sorteras under brännbart. Det hittades även hundbajs och en del glas.

Och ännu värre, en mindre mängd farligt avfall som exempelvis batterier, glödlampor, nagellack som innehåller lösningsmedel och elektronikavfall med mera.

– När det gäller brännbart kan man säga att det generellt sett ligger för mycket mat och även förpackningar där, säger Wallström.

Han påminner om att plockanalysen endast är ett urval. Det kan vara bättre på vissa platser och sämre på andra. Vid jämförelser mellan flerfamiljshus och villor var det cirka 90 procent rätt sorterat, och obetydligt bättre bland villor än i flerfamiljshus.

– Den senaste rapporten visar visserligen en försämring, men samtidigt är den inte jättealarmerande, poängterar han.

Vitsen med att källsortera är bland annat att förpackningar som sorteras kan återvinnas. Kastas de i hushållssoporna eldas de istället upp i kommunens anläggning.

– Exempelvis plastförpackningar kan återvinnas många gånger, men vid nytillverkning måste man annars använda nya råvaror, som fossila produkter, alltså olja, när det gäller plast. Samma princip gäller även andra material. Förpackningarna tar också upp onödig plats i soptunnorna, säger Wallström.

Att få matavfallet helt rent är prio ett, enligt Wallström.

– Anledningen är att vi ska kunna tillverka biogas som drivmedel. Restprodukterna, det vill säga rötslammet, skulle då kunna bli ett näringsrikt biogödsel. Men då fordras det att matavfallet är helt rent och inte innehåller några plastpartiklar eller farligt avfall exempelvis. Lyckas vi med det, då lyckas vi med det enda kretsloppet som verkligen fungerar. Målet är ju att vi ska vara helt fossilfria på fordonssidan så fort som möjligt.

Nu återstår att gå igenom alla siffror i plockanalysen för Bo Wallström och de övriga som är ansvariga i Dalarnas kommuner.

– Vi ska sätta oss ned och diskutera hur det ser ut och hur vi ska gå vidare för att det ska bli ännu bättre. Det handlar nog mycket om information, för den försvinner lätt när vi flyttar mycket som vi gör i dag, tror jag. Det gäller att tjata hela tiden och upprepa hur man ska sortera. Och sen får det inte vara för krångligt att sortera heller, säger Bo Wallström.

Annons: