Hotade arter behöver sprida sig

Tillräckligt med förbindelser mellan värdefulla naturmiljöer behövs för att nå närmare miljömålet om biologisk mångfald. Foto: Maria Karlsson
Textstorlek:

​Grön infrastruktur är en viktig del i regeringens arbete för biologisk mångfald. För att nå närmare de miljömål som beslutats om räcker det inte att skydda många små naturmiljöer. Det krävs också förbindelse mellan dem för att arter ska kunna överleva på sikt.

Annons:

Fram till hösten 2017 ska landets länsstyrelser, på uppdrag av regeringen, ta fram regionala handlingsplaner för grön infrastruktur.

– Grön infrastruktur, det säger vad det handlar om. För att nå närmare miljömålet om biologisk mångfald måste vi ha tillräckligt med förbindelser mellan värdefulla naturmiljöer som nu är skyddade enligt lag eller frivilligt åtagande. Då har levande varelser betydligt större chans att sprida sig och överleva på längre sikt, har forskning visat.

– Det har egentligen arbetats så i några år redan, men nu måste vi ta ytterligare steg

Det säger Anders Janols i Tuna Hästberg. Han har länge engagerat sig i miljöfrågor, numer är det på ideell basis.

– Myndigheter och företag har en tendens att vilja berätta hur mycket som har gjorts med att skydda miljöer, men vi som arbetar ideellt är mer bekymrade och säger också det. Vi kan främst vara lojala med naturen och framtiden och därför behövs ett fristående ideellt engagemang, säger Anders.

Trots att mycket gjorts för att skydda viktig natur menar Anders att utvärderingar som görs regelbundet visar att vi inte kommer att nå de flesta demokratiskt beslutade miljömål som ska vara uppnådda 2020. Det finns inte tillräckligt med pengar från ”det allmänna” för bevarandeinsatser av biologiskt rik skog. Inte heller tillsammans med frivilliga avsättningar från markägarna kan miljömålen för skogen nås.

– Därför tycker vi i de ideella föreningarna att det är bättre att rikta in sig på några större områden istället för småområden som inte har någon förbindelse mellan varandra.

Ideella naturvårdare har pekat ut fem större områden i Dalarna, där det fortfarande finns möjligheten att nå miljömålet Levande skogar. Gyllbergens skogsrike är ett exempel och det ligger på gränsen mellan Borlänge, Ludvika och Gagnefs kommuner.

– Nu har vi gått runt ett varv för att introducera Gyllbergens skogsrike, säger Anders och förklarar att några ideella föreningar med Borlänge naturskyddsförening i spetsen, under ett års tid haft möten med berörda aktörer, som exempelvis myndigheter, markägare och ideella naturföreningar, nu senast i slutet av januari.

Syftet har varit att berätta vilka naturvärden som ännu finns i just Gyllbergens skogsrike och som måste säkras. Han tar som exempel att det redan finns flera naturreservat inne i området och ganska mycket skog med höga biologiska värden. Hela området som är 30 000 hektar stort, har en enastående natur och intressanta kulturminnen, bland annat fäbodar och gamla fäbodskogar. De har tydliga spår av gamla rika kulturlandskap.

Men inte minst är Gyllberget ett viktigt friluftsområde sedan lång tid tillbaka och en plats som kan dra turister.

– Turismen är viktig, för är det något som makthavare förstår är det när något kan generera pengar, säger Anders.

Trots att det inte ser ut som alla miljömål kommer att uppnås till 2020 är Anders ändå försiktigt optimistisk för delar av skogslandskapet.

Dialog i praktiken borde vara viktig när det gäller skydd och hänsyn i skog. Det är ofta viktigt att alla berörda parter med olika önskemål får komma till tals, när en skog ska avverkas exempelvis, menar han.

– Det finns möjligheter att rädda hotade arter och miljöer, men vi måste skynda på nu, säger Anders Janols.

Annons: