Samhället behöver ha sitt ”köttberg”

Textstorlek:

”Fyrtiotalisterna vägrar bli gamla. De vill vara evigt unga”.

16 mars 1984 toppade denna rubrik framsidan på Kyrkans Tidning.

Man gjorde en intervju med Ludvig Rasmusson som arbetade i ett projekt för framtidsstudier:

”En gissning inför framtiden är att de ungdomsfixerade fyrtiotalisterna inte kommer att acceptera pensionsåldern. De avgår inte frivilligt från arbetslivet och dess makt. De vill aldrig erkänna att de är gamla. Vi kan därför någon gång omkring år 2010 räkna med en ordentlig höjning av pensionsåldern till gissningsvis 75 år”.

Ludvig Rasmussen förutsåg alltså redan för 40 år sedan Claes Elfsberg ”Köttberget checkar ut”. Titeln anspelar på dåvarande finansminister Per Nuders ryktbara tal från 2004: Detta köttberg av 40-talister som vi 60-talister ska föda. Men Ludvig Rasmussen hänger med. Hela sitt liv har han ju låtit som Morfar Ginko. Nu börjar han se ut som honom också. En skäggig profet som fortsätter spå och spåna.

40-talisterna gav liv åt gamla Sverige. I början av trettiotalet föddes det 85 000 barn per år i Sverige. Tio år senare var antalet nyfödda 135 000. Barnbidraget infördes 1947.

Astrid Lindgren, Tove Jansson och den nyligen bortgångne Lennart Hellsing gjorde vårt land till världsledande inom barnlitteraturen. På 50-talet skapades tonåringen. Jeansen, dufflarna och slamkryparna blev deras signum. Rock around the clock kom som en chock med filmen ”Vänd dem inte ryggen”. På 60-talet orsakade dom en formlig studentexplosion. År 1968 fanns det dubbelt så många studenter som fyra år tidigare. 68-orna blev också ett politiskt och socialt begrepp. De blev den första idealistiska generationen enligt forskaren Peter Majanen. De protesterade mot Vietnamkriget och slogs för dagis. Hoahoa med ett barn i famnen gav bilden av den nya papparollen på 70-talet. Aktivt föräldraskap var en amerikansk trend som fick mest stöd i Sverige.

40-talisterna har jobbat mer och avstått mer av sitt löneutrymme till pension och fått ut mindre.

2015 konstaterar beteendevetare att ”köttberget” är friskare och reser mycket.

Fyrtiotalisterna verkar vara de sista glada entusiasterna. De verkar heller inte vilja lägga av. Särskilt kvinnorna. De dominerar läsecirklar, resor och gym. De har till och med gjort äldresex anständigt vilket har sina sidor, till och med i pensionärstidningen Veteranen. Men det finns en allvarlig sida som måste lyftas fram. 1995 låg Sverige i topp vad gällde jämlikhet i lönehänseende. Vid den tiden tog alltså 60-talisterna över i antal och 40-talisternas inflytande avtog. Sedan dess har vårt land dalat på jämlikhetslistan till plats nummer 14. Detta kanske visar behovet av det engagemang som 40-talisterna står för. Ingen grupp vare sig före eller efter har så stark känsla för solidaritet och ingen grupp är så positiva till invandring, enligt forskningen.

De är en resurs som behövs. Det vore dumt att inte låta dem fortsätta jobba.

Birger Sjungargård