Regementet ger ny utbildning

Textstorlek:

​Dalregementsgruppen i Falun är först ut i landet med Försvarsmaktens nya utbildningskoncept för soldater. Grundutbildningen är fyra månader med påföljande befattningsutbildning.

Med uppdraget att organisera den första granatkastarplutonen inom hemvärnet påbörjade Dalregementet den nya utbildningen i början av veckan. Ett 30-tal män och kvinnor, mestadels från Dalarna, ryckte in och ska bo och studera i C-kasernen på Dalregementet.

Befattningsutbildningen är två och en halv månad lång och syftar till att rekryterna kan placeras som granatkastarsoldat i hemvärnet.

Dalregementet avvecklades den 30 juni 2000 i samband med försvarsbeslutet samma år. Det som blev kvar av det anrika regementet på regementsområdet i Falun är Dalregementsgruppen som svarar för utbildning av hemvärnssoldater och övrig frivilligpersonal. Organisatoriskt går Dalregementsgruppen under Livgardet.

Överstelöjtnant och chef, Mikael Lundin, var glad över de nya rekryterna men hade gärna sett att de hade varit fler.

– 30 soldater är lite för lite med tanke på att vi kan och bör utbilda 80–100 soldater per år. Tack vare att vi nu förlänger utbildningen närmar vi oss den äldre värnplikten som var på sju och en halv månad. Försvaret har ett skriande behov av personal och många är nu överens om att ska vi kunna bedriva ett starkt försvar bör någon form av allmän värnplikt införas igen, säger Lundin.

Uppgifter från strategi- och analysföretaget Ipsos visar nu på ett stort folkligt stöd för att återinföra någon form av värnplikt för både kvinnor och män. Hela 72 procent av svenska folket tycker att förslaget är bra. Stödet är något starkare bland äldre svenskar medan de under 44 år är mindre positiva. Bland de politiska partierna är det bara MP och V som är mot att värnplikten kommer tillbaka.

Med tanke på ett allt aggressivare Ryssland, med bland annat flera kränkningar av svenskt luftrum, visar också Ipsos undersökning att sex av tio svenskar har just nu lite förtroende för försvarets förmåga att skydda Sveriges gränser mot intrång, kränkningar och terrordåd.

– Nytt för i år är att utbildningen är förlängd från fyra till sex månader, med ytterligare förkovran till ett år om man vill. Men det är ett stort problem att locka unga människor. Inför starten hade vi varit aktiva på flera sätt. Bland annat gick vi ut med 30 000 brev till 19–25-åringar. Som läget är nu lyckas vi attrahera bara 1–2 procent, säger Mikael Lundin.

Orsaken till ungdomarnas relativt svala intresse för försvaret tror Lundin är flera. När värnplikten, som allting annat i samhället, har blivit ett val, ställer ungdomarna detta mot allt annat som de kan göra istället. Ungdomars liv och tänkande bygger på en annan rörlighet än tidigare.

Ett bevis på detta beteende menar Lundin är när unga människor anmäler att de ska komma för sedan inte göra det. Lön och karriärmöjligheter kan också vara sådant som unga människor tror kan vara dåliga inom försvaret.

– Men det finns också en annan sida av saken som handlar om det fysiska och psykiska. Minst hälften av dem som åker på mönstring klarar inte kraven utan underkänns!

Nu skulle man kunna tro att proven är för hårda. Men det är tvärtom. Kraven har sänkts och ändå är det många som inte klarar testerna.

Mikael Lundin tycker att läget är bekymmersamt. Den stora bantningen av totalförsvaret har inte bara skapat brist på folk. Det mesta som hade med kunskap och logistik att göra gick i graven. Som exempel tar han upp Gotland. Snart ska 160 yrkessoldater stationeras på ön. Men var ska de bo? När de flesta regementen övergick i civilt bruk finns det nästan inga kaserner kvar.

På Folk och Försvar i Sälen ville försvarsminister Peter Hultqvist från Borlänge ha ett bredare och starkare nationellt försvar, fortsatt samarbete med grannländerna och Nato, och helst då någon form av återinförd värnplikt. Han betonade också att höja förmågan när det gäller desinformation i det så kallade cyberkriget. Samtal hölls med Lettlands president.

Men det kommer att behöva anställas tusentals medarbetare om det ska fungera. I Sverige finns 40 bataljoner med cirka 500 soldater i varje bataljon. Dalregementsgruppen, som är en av de bästa i landet, har cirka 750 soldater och genomför två större övningar per år plus chefsutbildningar.

– Det märks att de med den gamla värnplikten i ryggen fick en bra utbildning. Vi kan utbilda runt hundra soldater per år men ligger nånstans på femtio. Ska det fungera måste vi ha någon form av värnplikt igen, säger Lundin.

Hur ser det ut för Trängslet i Älvdalen?

– Med tanke på att det är svårt att rekrytera personal dit upp är nog Trängslet som utbildningsplats över. Ingen verkar vilja bosätta sig där. Däremot blir nog själva övningsområdet kvar.