Dalarna storsatsar på bredband

Det blir allt viktigare att kunna koppla upp sig. Foto: Getty Images/Ingram Publishing
Textstorlek:

​Regeringens satsning på bredbandsutbyggnad i glesbygden är inte tillräcklig, enligt Joakim Holback, Länsstyrelsen Dalarna. Därför har Dalarna prioriterat att överbrygga de långa avstånden på landsbygden. Om ett år kommer tillgången till bredband vara mycket god, lovar han.

Annons:

Regeringen har meddelat att de avsätter 3,25 miljarder kronor inom landsbygdsprogrammet för att bygga ut bredbandet i glesbygden fram till 2020. Det har också tagits fram lagförslag som siktar på att sänka kostnaderna för utbyggnaden.

– Pengarna som avsätts är absolut inte tillräckligt, säger Joakim Holback, chef för bredbandskansli digitala Dalarna. Därför har Dalarna prioriterat i sin regionala utvecklingsfond drygt 100 miljoner som växlas upp med lika mycket av kommunerna och deras energibolag.

Satsningen ska överbrygga de långa avstånden så att alla orter med minst 50 invånare ska bli anslutna inom tre år, med tyngdpunkt på de närmaste två åren.

– Vi bygger en förbindelse till en by som inte har nåt bredband alls. Det kompletteras sen med pengar från landsbygdsprogrammet så det blir byggt sista biten hem till folk, säger Holback.

På det viset kan Dalarna, tillsammans med Värmland och Gävleborg, vara den region som satsar mest på bredbandsutbyggnaden av ortsammanbindande nät, tror Holback.

– Länsstyrelsen och Region Dalarna satsar i första hand i glesbygden där det oftast är ointressant för de kommersiella bolagen. Men det kan vara en balansgång att inte kliva in för mycket i den befintliga marknaden, förklarar han.

De nya lagförslagen tycker han är bra men kommer lite för sent.

– Det är bra att man gör det man kan, men de flesta medlen är redan ansökta och de mesta är redan byggt innan förslagen blir verklighet. Det finns annat att göra som exempelvis att se över kostnaden till Trafikverket för att få gräva efter vägarna. Nu går så mycket som cirka 6–7 miljoner kronor tillbaka till ett statligt verk bara i Dalarna, säger Holback.

Möjligheten att kunna koppla upp sig blir allt viktigare och Joakim Holback håller med om att det ytterst är en demokratifråga.

– Det finns något som kallas digitalt utanförskap. Det kan vara självvalt, man väljer att inte ha dator, men det kan också vara att inte bredbandet är utbyggt där man bor. Ett annat exempel är kognitiva problem, det vill säga man har inte förmåga att lära sig använda datorn. Tillsammans är det en ganska stor grupp som blir drabbad.

Han tar också som exempel företag med digitala betalningssystem som slutar fungera på grund av överbelastning, om en turistbuss åker förbi. Eller hur besvärligt det blir utan internet i ett kontantlöst samhälle, speciellt på landsbygden, eller när fler och fler bankärenden görs via internet.

– Och när det gäller viktig samhällsinformation förväntas invånarna mer och mer vara aktiva och söka den informationen själva, säger Holback.

Enligt en rapport om Länsstyrelsen Dalarnas bredbandsstrategi från 2013 är det nationella målet att minst 90 procent – inte 100 – av alla hushåll och företag ska ha tillgång till 100 Mbit/s till år 2020.

–  Man måste nå 90 procent innan man kan nå 100 procent. Just nu är 100 procent inte realistiskt, 90 procent är utmanande i sig. De offentliga medlen räcker inte längre, förklarar Holback.

I samma rapport beskrivs problemet med klyftan mellan tätort och landsbygd men också mellan olika kommuner i Dalarna. I tätorterna har fler tillgång till bredband än på många håll på landsbygden och i vissa kommuner har bredbandsutbyggnaden kommit mycket längre än i andra.

– Därför har vi satsat för att minska klyftorna och nu tycker jag alla kommuner är aktiva och skillnaderna mellan kommunerna är på väg att jämnas ut, liksom mellan stad och landsbygd. De närmaste åren kommer vi nog att se effekten av utbyggnaden som skett.

I de små byarna kan det krävas rejäla insatser av ideellt arbete, men också specialkunskaper av invånarna för att få bredband. Det är Joakim Holback medveten om.

– Det var olyckligt att det gick att söka stöd innan det nya regelverket blev klart. Sedan i december finns nu tydlig information på Jordbruksverkets hemsida om vad som gäller vid bredbandsutbyggnad: Hur man söker pengar och upphandlar samt vilka tekniska krav som finns med mera.

Det som ytterligare kan underlätta för de som bygger bredband är enklare tillståndsgivning och enhetliga priser för projektering med mera, enligt Holback.

– Vi kommer också när vi kallas av någon som behöver hjälp, förklarar Joakim Holback.

Han är positiv när det gäller framtiden.

– Vi har haft en riktig ketchupeffekt 2015 då mycket har hänt på en gång. Både kommuner och privata aktörer har bjudit till, tycker jag. Så om ett år kommer tillgången till bredband att vara mycket god, lovar Joakim Holback.

Annons: