Svag ekonomi för Dalarnas landsting

Pengar rinner från Landstinget Dalarna. Utredare menar att 5 procents överskott vore bra. Foto: Images/F1online RF
Textstorlek:

​Trots goda tider har 17 av 20 landsting misslyckats med att prestera en sund ekonomi sedan 2000, skriver Dagens samhälle. Landstinget Dalarna hör till landets sämsta.

Annons:

I Dalabygden nummer 48 skrev vi att Landstinget Dalarna måste spara 330 miljoner kronor och att 600 tjänster ska bort. Enligt landstingsrådet Ingalill Persson (S) väntar många tuffa år. Förutom alla tjänsterna omfattar sparpaketet bland annat höjda patient- och vårdavgifter.

Dagens samhälle bekräftar nu det som framför allt kritikerna pekar på, att Landstinget Dalarnas ekonomi inte fungerat bra. Tillsammans med Jämtland och Västernorrland ligger Dalarna sämst till i landet. Här är avståndet till god ekonomisk hushållning mycket stort. Bristen upp till vettig ekonomi i dessa mindre landsting ligger på 1,2 till 2,9 miljarder.

Man har, enligt DS, tappat motsvarande 20 års normala överskott. Och man har halkat efter under en period då det egentligen borde ha gått bra.

Att kostnaderna stigit kraftigare än skatteintäkterna är den enkla förklaringen. Trots att det inte varit motiverat av demografin, och trots att skatteuttaget höjts. Samtliga landsting utom ett har höjt skatten senaste fyra åren, skriver DS.

– De här åren har skatteunderlagen utvecklats bra och vi har haft en gynnsam demografi. Man borde kunnat stärka ekonomin och hämta kraft inför tyngre år. Men det har väldigt få gjort. Man kan undra om landstingens uppdrag i stort sett är omöjligt, säger Annika Wallenskog, SKL:s biträdande chefekonom och analyschef till DS.

Landstingen får ständigt kämpa ihållande för att förbättra ekonomin, men det är inte många som lyckas. Landstingsekonomin är omvittnat svårare att planera än kommunernas. Det är lättare för kommunerna att dra åt svångremmen när det går åt fel håll.

Kommande år kommer kostnaderna att öka markant för landstingen. Det är ett högt demografiskt tryck, stora investeringar och pensionskostnader som ökar.

Annika Wallenskog menar att utgångsläget samtidigt är sämre än det var 2000 inför år med gynnsam demografi.

– Det vi vet är att vi inte kan gå på i samma hjulspår och öka kostnaderna och höja skatten, det är inte hållbart, säger hon till DS.

Krisen på 1990-talet kan sägas ha tvingat fram stora effektiviseringar av sjukvården. Hon funderar om nuläget kanske kan pusha fram något liknande.

I rena pengar har Stockholms län den största bristen: knappa 16 miljarder. Det mesta härrör sig från stora förluster i början av 2000-talet.

Det finns tre undantag som har stabila resultat med ett överskott 13 av 15 år. Det är Östergötland, Jönköpings län och Uppsala län. Uppsala län klarar det genom en reavinst på 1,6 miljarder vid försäljningen av sjukhusområdet Ulleråker. Utan den affären hade annars även Uppsalas ekonomi varit svag.

Annika Wallenskog menar att tanken med god ekonomisk hushållning är att varje generation ska bära sina kostnader, och 2-procentsmålet är då snarare för lågt för sektorn som helhet.

– Vissa landsting kan behöva upp till 5 procents överskott, säger Annika Wallenskog, till tidningen DS.

Annons: