Julkort på papper står sig

Textstorlek:

Digitala julkort kan vara både gratis och animerade. Nätet och mobilerna tar över. Men än är inte slaget om julkorten över. Britt-Marie Sellfors fysiska julkort håller än.

I dessa digitala tider skulle man kunna tro att det fysiska julkortets dagar är räknade. Men enligt Postnords egna undersökningar från 2014 verkar det fysiska julkortet stå sig rätt bra. Nästan 80 procent av svenskarna ser fram emot att få julkort hem i brevlådan och 67 procent planerar att skicka sina julhälsningar till familj och vänner via post.

Under julen 2013 skickade vi nästan 27 miljoner fysiska julhälsningar och kanske blir det lika många eller mer i år. Det första julkortet ska britten John Callcott har gjort 1843 med texten ”A Merry Christmas and a Happy New Year to You.”

År 1875 började tyskfödde Louis Prang i USA att massproducera julkort. En som på sätt och vis i dessa dagar massproducerar julkort fast i liten skala är konstnärinnan och pysselkreatören Britt-Marie Sellors i Borlänge. I hennes konstateljé, som nu hårdkör i tre veckor fram till jul, finns inte bara egentillverkade julkort. Det är lite som att stiga in i tomtens verkstad.

Renar, tomtar, julkrubba och annat som hör julen till får ögonen att tindra som om man vore barn på nytt. Av alla högtider och traditioner som vi firar i Sverige tycker Britt-Marie mest om julen.

– Det var förstås annat när barnen var små. I år blir det en liten annan och lugnare jul mot hur det brukar ha sett ut. Men jag tycker fortfarande att julen är en av de bästa högtiderna. Det är värmen från alla ljusen och sakerna som får vintermörkret att kännas lättare. Jag älskar att pyssla så att den där rätta julkänslan infinner sig, säger hon.

Bruket att skicka julhälsningar på kolorerade vykort spreds via USA, Tyskland och Danmark till Sverige. Här blev det populärt att skicka julkort i slutet av 1800-talet och traditionen är fortfarande mycket populär. De tidigare motiven visade främmande jultraditioner som julgran, jultomte och julklappar till barnen, och snart kom dessa företeelser att inlemmas även i de svenska traditionerna.

Tomten på de importerade julkorten var ofta klädd likt en gruvarbetare, sannolikt med inspiration från bröderna Grimms sagor. Den svenska tomten, vars ursprung var den ofta vresige hustomten, avbildades däremot klädd likt en bonde. Men snart skulle vår alldeles speciella svenska tomte få sitt utseende. År 1890 startade Axel Eliasson sitt konstförlag med vykortsproduktion.

Sju år senare gjorde han en beställning som kom att få den största betydelse för det svenska julkortet, liksom för bilden av den svenska julen. Konstnären Jenny Nyström, som just kommit hem från Paris, gav oss bilden av den svenska jultomten, julklappar och julgran. Med tiden blev det omkring 600 julkortsmotiv av Nyström som blev mycket populära.

För Britt-Marie började tillverkningen av julkort 2002. Från släkt och vänners uppmuntran, som varje år förväntade sig nya motiv från Britt-Maries penslar, kom julkorten att bli populära även hos allmänheten.

– Det har rullat på riktigt bra. Men förra året blev jag förskräckt när det inte gick så många julkort. Men i år ser det bättre ut. Varje år har jag gjort en ny kollektion och motiven kan nu kanske vara uppe i ett hundratal.

Britt-Marie beskriver det som ”att ha lite för mycket saker på en och samma gång”. Mamma höll på med keramik och pappa tyckte om att arbeta i trä. Själv började Britt-Marie måla som barn. Hon utvecklade sina färdigheter med snideri, sömnad, barnboksförfattare och illustratör, keramik, spelet ”Fia med häst” samt återvinna plåtburkar.

Hon har gått för konstnärerna Hans Tollsten och Erik Westlund, som snart fyller hundra år, och målar i akvarell, olja och tecknar i blyerts, porträtt, natur och stilleben. Mest känd är hon kanske för Tunahästen. Tillsammans med Karin Hedin driver hon Sellfors konstateljé.

Mats Lindström