Staten lägger ansvaret för fiber på ideella föreningar

Kristina Ohls är kritisk till att staten inte tar ansvar för framtidens viktiga infrastruktur. Foto: Maria Karlsson
Textstorlek:

​Det blir allt viktigare att alla har tillgång till Internet och att fibernät byggs ut över hela Sverige.
Men staten har lämnat över ansvaret på ideella krafter och vissa byar på landsbygden riskerar att bli utan. Enligt Kristina Ohls är det svårt och komplicerat att driva ett fiberprojekt och mer arbete än många tror.

Annons:

Kristina Ohls är grönsaksodlare i Norr Nävde i Avesta kommun.
I år har odlandet kommit i andra hand, åtminstone under våren. Arbetet som ordförande i den ekonomiska föreningen Grytnäs landsbygds fiberförening har istället tagit mycket av hennes tid.

– Nu har vi kommit så långt att de börjat gräva, så nu kan jag tycka att det är värt det, men det har tagit otroligt med tid. Jag vill inte ens räkna på hur mycket tid jag och andra har lagt ner. Och det är svårt att driva ett sånt här projekt och kräver mycket kunskap. Om inte vi har kunnat anlita en extern projektledare, Tomas Svedberg som hade tidigare er-farenhet av fiber, hade vi i vår ideella förening aldrig rott det här projektet i land!

I dag är det upp till varje by på landsbygden att dra fiber och finns inte någon som är beredd att dra igång projektet eller att tillräckligt många fastighetsägare är beredda att betala runt 20 000 kronor, då riskerar byn att bli utan.

Kristina tycker det är bedrövligt att staten lägger över allt ansvar på ideella föreningar. Hon drar paralleller med när Sverige elektrifierades.

– Då tog staten ansvar, alla skulle ha el. Att ha fiber är nästan lika viktigt och i framtiden kommer det att bli ännu viktigare. Mycket bygger redan nu på att alla har tillgång till nätet och allt mer kommunikation sker digitalt. Då måste det finnas en infrastruktur som möjliggör detta och det får inte vara så att de som inte kan fixa fiber får skylla sig själva. I vissa byar kan de ha tur som har rätt kompetens bland de boende och även ett geografiskt begränsat område kan göra det enklare, medan det är betydligt svårare för andra, säger Kristina.

När ingen tar ansvaret för helheten är det lätt att missa de som inte själva kan driva projektet, förklarar hon. Staten borde även i dag ta ansvaret, tillsammans med kommunerna, anser Kristina.

– Avreglering fungerar där det är kommersiellt intressant. Medan det på landsbygden där husen ofta står glest kanske kostar mer än det smakar för företagen, fortsätter hon.

Kristina är kassör i Centerpartiet kommunkrets i Avesta kommun och där togs initiativet till att få igång en landsbygdsfiberför-ening. Kristina tog initiativet till att byarna i Grytnäs socken skulle få det. När arbetet började för två och ett halvt år sedan och Alliansen fortfarande var i regeringsställning mailade hon flera gånger till Annie Lööf om att staten borde ta ett större ansvar för att alla ska få tillgång till fiber. Hon fick aldrig något svar.

– Första gången vi sökte pengar från Landsbygdsprogrammet fick vi inget, då var pengarna redan slut och ingen kunde säga om det skulle bli mer att söka. Så 2014 hände absolut ingenting, berättar Kristina.

Som på många andra platser hade byarna som hör till Grytnäs fast bredband via ADSL. Men det skulle läggas ned och invånarna skulle bli hänvisade till mobila lösningar.

Avesta kommun tog då beslutet att bygga ut en stamfiber ut till byarna, men därifrån måste privatpersoner, genom föreningar, göra resten för att bygga ett spridningsnät som i sin tur kunde anslutas till kommunens nät.

– Det är både mer och svårare arbete än många tror. Vi har tagit in anslutningsavtal från fastighetsägare, skrivit markupplåtelseavtal och gjort upphandling med totalentreprenören som i vårt fall är One Nordic. Mycket tid, säkert hundratals timmar, har lagts ner på byggstartsmöten och andra möten, telefonsamtal samt arbete framför datorn. Det är många frågor som måste ha ett svar: var lägger vi fibern och hur mycket slang behövs är bara ett par exempel. Ibland har exempelvis någon hoppat av och då krävs nya beräkningar, berättar Kristina.

– Att veta hur det går till att söka pengar är inte heller så enkelt. Det bygger på att det finns en ekonomisk kalkyl och då gäller det att veta hur man gör en sån.

Alla i styrelsen samt alla områdesansvariga arbetar helt ideellt.

Kristina är noga med att ge en eloge till Avesta kommun som stöttat föreningen och som hon tycker tar frågan på allvar.

– Nu är första steget taget i Grytnäs projekt och det har varit en mycket lång process. Nästa steg är att söka mer pengar så byarna som ligger mer avsides får möjlighet till fiber, Kristina.

Annons: