Solsting i Visby

Textstorlek:
Annons:

 

När Åsa Romson för ett ögonblick i Almedalen klantade till det med Auschwitz igen och råkade säga att det låg i södra Tyskland i stället för Polen, då försökte språkrörskollegan i Miljöpartiet, Gustav Fridolin, rädda henne med att skylla på värmen.

Men frågan är om inte de meteorologiska och politiska temperaturerna i kombination där ute på ön fick fler än Romson att drabbas av solsting.

Mest illa ansatt i det avseendet verkade den nya ledaren för Kristdemokraterna, Ebba Busch Thor, ha varit. Och detta redan på tisdagen i Almedalsveckan, det vill säga innan den verkliga värmeböljan hade kommit.

I sin iver att göra Kristdemokraterna till ett riktigt ytterkantsparti på den högra flanken och fiska sympatier ända in i Sverigedemokraternas hårda kärna, lanserade hon förslaget att svenska IS-krigare ska kunna dömas för landsförräderi. Så som det lades fram och presenterades för offentligheten kan det nog räknas in bland de mest korkade av Almedalshistoriens alla utspel. De enda påhitt som kan matcha är väl Gudrun Schymans brasa med hundralappar för några år sedan, liksom det universella skuldbeläggandet av alla vita heterosexuella män som i fjol uttalades av (ständigt denna) Åsa Romson.

Nej, men alltså det här med landsförräderi, det låter säkert handlingskraftigt i de öron som vill höra mer om allmänt hårdare tag. Så långt fattar nog också Ebba Busch Thor. Men det för ju ändå inte det stora problemet med radikaliserade muslimers resor till IS ett endaste steg närmare sin lösning.

Även om livstids fängelse ingår i straffskalan för landsförräderi, så är huvudproblemet i bekämpandet av dessa terrorresor knappast att det saknas brottsrubriker till att utdöma kännbara fängelsestraff. Så sent som i år tilldömdes en man som sökt och beviljats asyl i Sverige fem års fängelse för folkrättsbrott efter att ha torterat, inte dödat, en man i Syrien. Skulle det gälla folkmord kan naturligtvis inget annat än lagens strängaste straff komma ifråga.

Men problemet är ju att det är så förtvivlat svårt att leda den här sortens brott i bevis. Med undantag för den rekrytering som förekommer i Sverige, och som en man fortfarande är misstänkt för i Örebro (om än inte längre häktad), så begås de här brotten i annat land. Och att skicka ner svenska kriminaltekniker till att säkra DNA-spår mitt i kulregnet i Syrien och Irak är knappast rillrådligt.

Alternativet är att inte längre vara så kinkig med rättssäkerheten och köra ett eget Guantanmo-race utan rättegångar. Med det är förstås ännu mycket värre. Det är ett snabbspår ur askan rakt in i elden. Då om inte förr kan vi räkna med en terrorvåg riktad direkt mot Sverige.

Annons: