Konkreta handlingar är uppenbart landsbygdens största motståndare

Textstorlek:
Annons:

Efter att ha lyssnat till en debatt från Umeå om landsbygdens framtid för några dagar sedan känns det som att landsbygdspolitiken gått i fullständig stå! Konsekvenserna för den kommande politiken kan gå i samma riktning. Debatten innehöll bl.a. några ”samtalssnuttar” – i TV blir det mesta av samtal och debatt uppenbarligen enbart några osammanhängande och i bästa fall begripliga repliker insatta i ett sammanhang som enbart några få kan tolka det sakliga innehållet i – mellan en före detta minister och en nytillträdd sådan. Den före detta beskrev den förda politiken under åtta år som lyckad och kraftfull medan den nytillträdde hoppades på en ny statlig utredning.

Dessa samtalsrepliker fördes i ett läge där landsbygden under senare år tappat en stor del av de få kvarvarande statliga jobben, där strömmarna av människor till storstan antagit oroande proportioner, där medierna och bankerna snart är borta och de större städerna bågnar av köande människor från när och fjärran. För mig kändes det som en overklig debatt där slutsatserna efter en kort timma var lika diffusa och oroande som jag tror att många förväntansfulla lyssnare var präglade av redan från start. De få ljuspunkterna från denna Umeåtimma kom från några unga optimister.

Det som utmärker svensk landsbygd är inte att det saknas statliga och andra utredningar om vad man kan, bör eller skall göra för att vända kurvorna. Det är konkret handling som är bristvaran. Vi vet att landsbygden har eftersatt infrastruktur på samtliga väsentliga områden. Vi vet också att det krävs stora investeringar i IT-nät, vägar, järnvägar, högskolor, sjukvård, service inom nästan alla områden och kvalificerade statliga och privata jobb. En ny utredning behövs inte. Det är bara att sätta igång och förverkliga det självklara och uppenbara.

För att ge hela svenska folket en allt nödvändigare IT-infrastruktur – inte bara de 90 procent som statsmakterna lovat väl fungerande bredband fram till år 2020 – krävs flera tiotals miljarder till i första hand regionerna utanför storstädernas och residensorternas näraliggande pendlingsområden. Marknaden kommer inte att intressera sig för de kvarvarande tio procenten. Detta måste staten garantera. Själv är jag övertygad om att vi behöver ett statligt garanterat IT-basnät precis som vi har statliga vägar, järnvägar samt universitet och högskolor. Statliga organisationer som exempelvis Vattenfall, Trafikverket och försvarsmakten måste som en del av lösningen tvingas att erbjuda sina fiberkablar till allmänt bruk.

Det vore en bra början. Istället för fördröjande och i dagsläget onödiga statliga utredningar krävs även omedelbara beslut för att garantera en vettig finansiering av bostadsbyggandet utanför de större städerna. Idag är det svårt att bygga en enda hyreslägenhet i exempelvis större delen av Dalarna. Ungdomar och äldre medborgare drabbas främst av denna brist som förvärrar landsbygdens alla möjligheter. Att redan nästa vecka och senast innan Riksdagen tar paus före midsommar fatta ett beslut om att stoppa upp den pågående utarmningen och omflyttningen av de statliga jobben i exempelvis Mora, Ludvika och Hedemora är fullt möjligt.

Ett beslut om moratorium på detta område kräver inte en enda krona utan mod, insikt och analysförmåga. Idag är konkret handling uppenbart landsbygdens största motståndare.

Ronny Svensson

Annons: