Ny vattenlag gör upp med hundraårig lag

Textstorlek:

Sverige tillhör de länder som har kvar en vattenlag från 1918. Men med nytt samråd kring vattenförvaltning 2015-21 står vi inför stora miljöåtgärder, kanske de största hittills, menar Ulf Ljusteräng, Fiskevårdsområdesföreningen, Fvof, i Säter.

ommer vatten. Du spolar i toaletten och det kommer vatten. Du borrar hål i sjöisen och det kommer vatten. Du skjuter ut ekan i sjön en stilla sommarkväll, och du bokstavligen omringas av vatten. Vatten finns överallt och utan den skulle vi inte överleva.

Men detta, som vi tar för givet, ska fram till 2021 genomgå stora förändringar. Så stora att det kan vara en av de största miljöfrågorna som vi står inför. Det handlar inte, som i många länder, om bristen på vatten. Snarare om hur vi handskas med vattnet, om föråldrade lagar, om fisk som inte kan ta sig fram, om dammar, kraftverk, sjömark, skog med mera.

– Är du fiskevattenägare, ägare av jord- och skogsmark i anslutning till eller nära vatten, äger mark med damm- eller vattenkraftverk eller har intresse av fiske- och vattenvård. Detta berör i stort alla, och man kan säga att nu är det allvar.

Folk som kanske investerar i ett litet kraftverk utan att se över vad det är som gäller eller en kommun som inte ser över en å som täpper till, kan åka på stora kostnader.

Den nya vattenlagen ska i stort ta bort det eviga tillståndet för vatten. Det innebär att decennier av eftersatt fiske- och vattenvård nu ska åtgärdas, säger Ulf Ljusteräng.

År 2000 beslutade EU att alla medlemsstaters vatten ska uppnå god ekologisk status (Ges). EU-direktivet för Vatten (Rdv) kom med i svensk lagstiftning 2004. I drygt tio år har nu olika myndigheter arbetat med administrativa och praktiska frågor i syfte att leva upp till direktivets många mål. Ett arbete som ingalunda avslutas efter denna sexårsperiod utan är tänkt att pågå i många år.

Vattenmyndigheterna, fem till antal, är den nya myndighet som leder och ansvarar för arbetet medan faktiska åtgärder landar på andra myndigheter, huvudsakligen på länsstyrelsen – men också på andra målgrupper som har med detta att göra. Definitioner har bestämts, rutiner har upprättats, vatten har avgränsats, undersökts och provtagits. Lagar har anpassats, vatten har klassificerats och ansvar har fördelats. Det ser nu ut som att ett genomförande är nära.

– Rapporten, Förslag på åtgärdsprogram, redogör för vattenförvaltningen i vårt vattendistrikt (Bottenhavet), och beskriver inriktningen på det kommande arbetet samt vad myndigheter och kommuner behöver göra för att målen i direktivet ska uppnås.

Det senare är en intressant läsning för den som orkar ögna igenom de 329 sidorna. Sammanställning av förslag till åtgärder för Dalälven Grådö – Torsångs åtgärdsområde, innehåller karta och åtgärdsförslag över Dalälvens delavrinningsområde som bland annat berör Säters kommun, det vill säga alla FVOF inom kommunen. Flera rapporter finns att ladda ner från Vattenmyndigheten (Bottenhavets vattendistrikt). Den 12 februari mellan 18.00 och 20.10 är det samråd på länsstyrelsen i Falun med vattenmyndigheten. Alla är välkomna, oavsett om man är fiskevattenägare eller inte, då detta berör alla. Sista anmälningsdagen är den 8 februari.