Lantbruket söker politisk stabilitet och mervärde

Bönderna bör bli bättre på att skapa mervärde parat med politiskt engagemang för långsiktiga beslut, säger Martin Moraeus LRF Dalarna. Foto: Privat
Textstorlek:

LRF Dalarna ökade med 86 personer 2013.  Nöjda medlemmar är nyckeln till framgången. Men det krävs förändring för att lyckas.
– Politiken måste bli långsiktig och lantbruket måste skapa ett mervärde, säger Martin Moraeus, ordförande i LRF Dalarna.

Annons:

Säger man LRF, Lantbrukarnas Riksförbund, infinner sig en känsla av närhet, organisation och folkrörelse. Sedan många år tillbaka kan man också tillföra företagande. När det gäller själva folkrörelsetanken finns det inte många organisationer kvar i landet som kan axla den manteln. Men det kan LRF, i synnerhet när vi styr blickarna mot Dalarna. För den oinvigde kan det kanske tyckas märkligt att en organisation vars lantbrukare tycks gå på knäna ökade näst bäst i landet förra året med 86 personer. Martin Moraeus är inte förvånad.

– Det handlar inte bara om bönder i traditionell mening utan om olika landsbygdsmedlemmar inom både jord och skog som har egen vinning av ett medlemskap och ställer upp på LRF:s värderingar. Vi erbjuder ju ganska mycket. Det ligger mycket jobb bakom och vi har personer som är bra på att skapa personliga kontakter. Dalarna har 6 376 medlemmar och i hela Sverige är vi 172 662 medlemmar, säger Martin.

Med dessa siffror i ryggen skulle man kunna tro att LRF Dalarna kan ta semester i något varmt land. Men så är det inte. Landsbygdens aktörer och näringar kan inte på långa vägar slappna av. Dels handlar det om att rusta sig på en global marknad, dels skapa bra dialoger med politiker, myndigheter och media om brukarens vardag och om ett långsiktigt hållbart jord- och skogsbruk i Sverige. Det handlar också om att försöka bryta en i pressen ofta negativ bild av ett lantbruk som miljöbov och gnällspik. Det finns ingen relevans i detta och tar tyvärr musten ur många, menar Martin Moraeus. I Landsbygdsvalet 2014 tänker LRF på riksnivå trycka på att en fjärdedel av befolkningen ”Sverige är större än storstaden” bor på landsbygden och att valet sällan avgörs i storstäderna. Detta måste politikerna ha klart för sig. Det handlar om mark och produktion kontra staten och privat ägande.

– När det gäller omarrondering, där markägarna själva ska ta beslutet, är det svårt att bruka mark som man själv inte äger eller har långsiktiga arrendekontrakt på. Det är viktigt att staten inser att dom måste skjuta till mer pengar för att det ska vara möjligt att få en omarrondering genomförd inom rimlig tid. Ägosplittringen i Dalarna försvårar investeringar i brukandet och här behövs det ett politiskt perspektiv på minst 30 år. I Dalarna är bara tre procent av marken åkermark. Marken kunde vara mer produktiv om man fick bort krånglet för ett rationellt jordbruk, säger Martin Moraeus.

När det gäller från staten bestämda regler för biotoper, stenrösen, diken och annat som ska bevaras, menar Martin Moraeus att man inte är emot att skydda naturen ur olika perspektiv. Däremot är många lantbrukare kritiska till att ett dike kan få större skyddsvärde än en brukad åker. Här gäller det att stärka kommunikationen och låta pendeln gå tillbaka mot kompromiss och framtidstro som i sin tur skulle kunna bryta en negativ trend och få yngre att bli lantbrukare.

– Tyvärr har vi i perspektivet av tradition, känslor och reglering varit lite för bra på att prata ner oss själva. Detta måste vi bryta. Vi har bra stöttning från banker och konsulter, men vi måste bli mycket bättre på att lyssna på våra ”chefer” som i grund och botten är konsumenterna. Vi kommer inte att kunna producera den billigaste maten i världen. Däremot kan vi bli bättre på att lyfta mervärdet kring produkterna och lära oss mer om vad kunderna uppfattar som mervärde. I Danmark är man mycket bättre än oss på att snappa upp vad kunderna vill ha och kan skifta snabbt. Tack vare att Dalarna ligger centralt nära Mälardalen har vi alla förutsättningar att hitta vår specifika anpassning mot kund och marknad.

 

Dalabygden: Närproducerad mat efterfrågas alltmer. Är du för lanthandlarnas egen grossist?

Martin Moraeus (M M): Det är jag om förutsättningen är att öka produktionen och möta kunderna. Höjer vi oss och skapar bättre lönsamhet kan vi börja ta ledigt och investera och komma bort från att lantbruk bara är slit och släp.

 

DB: Hur mycket av vinsterna ska gå tillbaka till landsbygden?

M M: Det är ganska rimligt att vinsterna går tillbaka till lokalsamhället och snurrar runt ett par varv där. Ett exempel är Orsa besparingsskog som köpte tolv mindre vattenkraftverk vars överskott ska gå till vägar, kapitalbildning, sparande och anställningar i Orsa kommun. Så kan även skogsbruket göra. När del gäller massaved bör vi komma med nya lösningar. Tendensen är tyvärr att när vi har kniven på strupen tar vi tag i problemet.

Annons: