Högt (S)pel om jobben

Textstorlek:
Annons:

Med det vaga löftet att bedriva en ”aktiv näringspolitik” har Socialdemokraterna försökt göra troligt för väljarna att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020.

För att ta reda på vad detta innebär mer konkret har Dagens Industri plockat isär den aktuella S-politikens stora och små beståndsdelar i form av budgetkronor och -ören.

Det visar sig då att Stefan Löfvens aktiva näringspolitik kommer att stå näringslivet väldigt dyrt.

Totalt 25 miljarder kronor beräknas Socialdemokraternas utlovade politiska förändringar att kosta företagen. Tillbaka till företagarna och jobbpolitiken går 12 miljarder, alltså inte ens hälften av den summa som tas ut i höjda skatter.

Den enskilt särklassiga summan, 15 miljarder kronor, tänker Socialdemokraterna ta in genom att höja arbetsgivaravgiften för unga. Ytterligare 5,6 miljarder ska en fördubbling av krogmomsen inbringa och 4,0 miljarder ska lastbilsskatten ge. Därutöver räknar S med att diverse miljöskatter, borttagna nystartszoner, ett halverat rutavdrag och en höjd skatt för höginkomsttagare ska inbringa drygt 2,2 miljarder kronor.

I andra riktningen, ut från statskassan, kalkylerar Löfven med 7,9 miljarder till en jobbpolitik som består av en 90-dagarsgaranti för ungdomar, bristyrkesutbildningar, en avskaffad Fas 3 och en förstärkt yrkesvägledning, det sistnämnda till en blygsam kostnad av 0,05 miljard.

Mer direkt till företagen utlovas en och annan småpeng. För den största pengen, 1,5 miljarder, vill man slopa den and­ra sjuklöneveckan. Med hjälp av 0,9 miljarder till underhåll av järnvägar och vägar, en exportsatsning för 0,5 plus en del andra smärre satsningar kan totalt 4,1 miljarder komma företagen till del efter att de varit inne hos staten och vänt.

Ute bland företagarna själva, bland jobbskaparna, de som Stefan Löfven säger sig ha så god kontakt med, är entusias­men måttlig för att uttrycka det milt. Särskilt bland de personalintensiva tjänsteföretagen betraktas Socialdemokraternas förslag som rena krigsförklaringen.

Just tjänstesektorn har vuxit med 250 000 jobb sedan 2006, då Socialdemokraterna förlorade valet. Ungefär en fjärdedel av den jobbtillväxten kan enligt Centerpartiet gå förlorad om Socialdemokraternas förslag till skattehöjningar blir verklighet. 64 000 hotade jobb är den mer precisa siffra som Centern kommit fram till med hjälp av riksdagens utredningstjänst.

Enbart i Dalarnas län skulle över 1 400 jobb vara i farozonen.

I stället för att bemöta dessa uppgifter i sak har socialdemokraten Mikael Damberg arrogant avfärdat dem som uttryck för att centerpartisterna är desperata. Möjligen hade han kunnat bli trodd om C hade hissat rödflagg för alla de 250 000 jobben. Men en fjärdedel – vem kan hävda att det skulle vara en överdrift?

Annons: