Våldtäktsröta i Sverige?

Textstorlek:
Annons:

Nu har det hänt igen. En domstol, Göteborgs tingsrätt, har friat i ett våldtäktsmål trots att den måls­ägande kvinnan enligt den nyligen skärpta lagens mening befunnit sig i ”en särskilt utsatt situation”. Hon hade nämligen två promille (!) alkohol i blodet. Enligt domen var den 21-åriga kvinnan så berusad att hon ramlade på gatan utanför en restaurang och låg kvar där en stund. Därifrån tog hon sig tillsammans med en man som hon träffat på restaurangen hem till mannens bostad. Väl där dracks det ännu mer alkohol innan det slutligen gick som det gick.

Ändå friade rätten den 46-årige mannen från misstanken om att ha våldtagit kvinnan eftersom det, enligt domen, inte kunde bevisas att han ”förstått eller varit medveten om” att hon var full!

Förlåt en undrande, men kan med en sådan rätts­tillämpning någonting över huvud taget komma att betraktas som våldtäkt? Finns det något läge alls där en våldtäkt av en berusad kvinna fortfarande är en våldtäkt – och inte, på grund av alkoholförgiftningen, har övergått till ett brott mot grifte­friden?

Klart är i varje fall att det inte har hjälpt med den lagskärpning som trädde i kraft vid halvårsskiftet i fjol. Att det för en fällande våldtäktsdom inte längre krävs ett hjälplöst tillstånd, utan ”bara” en särskilt utsatt situation hos offret, gör tydligen ingen skillnad alls i det här fallet i Göteborg. När domstolen tar i så till den milda grad för att frikänna, med hjälp av uppenbart orimliga antaganden om svårigheterna att upptäcka en annan människas berusning, finns bara två alternativa handlingsvägar: att resignera eller att överklaga och hoppas på ett sundare förnuft i högre instans.

I både demonstrationer och debatter har det på senare tid krävts en ytterligare skärpning av lagen, en lag om båda parters samtycke. Redan 2004 motionerade Centerpartiets rättspolitiske talesperson Johan Linander om att en sådan lag borde införas. Först nu, tio år senare, finns det både en majoritet i riksdagen och en enighet i regeringen om att utreda saken. Men frågan är vad en ny samtyckeslag skulle göra för nytta om de rättsvårdande myndighetspersonerna ändå fortsätter att resonera som de gör.

Dagens Nyheter berättar om en ung kvinna som anmälde en våldtäkt som inte ens gick till rättegång, trots att hon kunde visa upp Facebook-konversationer där den i sammanhanget förekommande mannen erkände sitt övergrepp två gånger om!

– Ibland undrar jag ifall en våldtäktsman skulle bli dömd ens om så våldtäkten skedde inför ögonen på rätten, säger hon till tidningen.

Senare tiders händelser väcker fler frågor:

Skulle den nu i förtid släppte polischefen och dömde våldtäktsmannen verkligen ha fällts för sina sexbrott om rättegången hade hållits i dag? Eller hade han friats och kompenserats med ett rundligt skadestånd?
Vems rättssäkerhet är det egentligen som gäller? Offrets eller förövarens?

Annons: