Landsbygdspartiet tänker ta sig in i riksdagen i år

Företagaren Mats Mattsson ska nu bilda ett landsbygdsparti i Sandviken. Foto: Privat
Textstorlek:

Landsbygdspartiet oberoende märker hur politiker från andra partier tycks vilja slåss om att företräda landsbygden. Det skriver ordförande Erland Nilsson på partiets hemsida. Frågan är vad Landsbygdspartiet självt kan bidra med?

Annons:

I veckan var S-ledaren Stefan Löfven i Långshyttan för att ingjuta nytt mod i de anställda på Klosterverken. Outokumpu, som äger företaget, menar att det inte längre är lönsamt och sparkar därmed cirka 170 medarbetare.

Det är ett hårt slag mot en liten ort, som Löfven jämförde med ett Stockholmsföretag som skulle mista tiotusen arbetare.

Det är tyvärr en vanlig bild av landsbygden. År 1976 var det Vikmanshyttans tur att bita i det sura äpplet då 400 arbetstillfällen inom stålbranschen raderades ut.

Landsbygdspartiet oberoende startade efter valet 2006, då man tyckte att övriga partier struntade i landsbygden.

I valet 2010 fick partiet mandat i kommunvalet i Luleå kommun, och nu säger partiledningen att man har blivit en folkrörelse som finns i nästan hela landet med avdelningar i flera kommuner, och målet i år är att nå riksdagen.

Den 22 mars håller Landsbygdspartiet årsmöte i Uppsala. Erland Nilsson skriver: ”Jag hävdar att en levande landsbygd är en förutsättning för att även städerna skall leva. Vi skall komma ihåg att en stor del av vår mat produceras på landsbygden. Storstadsfixeringen tycks ha dämpats och politiker från höger och vänster har tävlat om att lovorda landsbygden i sina sommartal, men får ofta betraktas som tomt prat”. Det visar sig om Nilsson får rätt i sin analys. På partiets hemsida är det som vanligt få konkreta inslag, men man tänker slåss för: samarbete över kommungränserna, många engagerade människor, aktiva jordbruk och mindre företag. Människor som bor på landsbygden ska ha samma förutsättningar som den som bor i tätort, menar partiet.

Närmsta representant för Landsbygdspartiet, sett till Dalarna, är Gävleborgaren Mats Mattsson i Gästrike Hammarby. Som egen företagare gör han affärer i Dalarna och han berömmer bland annat Gagnefs kommun.

– Jag brukar jobba där ibland och kommunen verkar ha ett bra utbud av företag, en stor hall i Mockfjärd och ishockeyn i Björbo, för att nu nämna några saker. Just nu jobbar vi med att locka folk till att bilda ett nytt landsbygdsparti i Sandviken den 6 mars. Jag hoppas på en plats i styrelsen, säger Mats.

Dalabygden: Närproducerad mat efterfrågas alltmer. Är ni för landhandelns egen grossist?

Mats Mattsson (MM): Ja det är vi. Mycket sitter i upphandlingen och vi kan tänka oss ett annat system, skatter, som gynnar dom mindre producenterna.

DB: Landsbygdsdriva mackar – hur tänker ni där?

MM: I Gästrike Hammar har det mesta försvunnit vilket gör att folk pendlar till större orter. För sex år sen hade vi ett byalag som vi nu hoppas förnya. Där kan vi jobba vidare med en mack. Tyvärr hindrar gamla detaljplaner utvecklingen vilket försvårar för landsbygden.

DB: Hur mycket av vinsterna ska gå tillbaka till landsbygden?

MM: Det är en mycket viktig fråga för oss. Orter som producerar inom skog, vatten och industri ska få behålla en stor del av vinsten. Har inget bra svar hur man löser det, men ska landsbygden överleva behövs det olika subventioner och andra ekonomiska tillgångar som kommer orterna tillgodo.

DB: Ska staten tvinga människor att flytta till landsbygden?

MM: Nej det tycker vi inte. Däremot ska staten göra det gynnsamt att leva på landsbygden. På 1970-talet flyttade flera statliga verk ut på landsbygden. Vi tycker att det är dags för en ny utlokalisering.

DB: Hur ska ungdomar våga ta över ett företag på landsbygden?

MM: Jag blev faktiskt förvånad när jag hörde att bankerna har börjat låna ut igen, även till unga människor som vill stanna kvar på en ort. Det bådar gott tycker jag.

DB: Har EU varit bra eller dåligt för landsbygden?

MM: Både ja och nej. Grundtanken med fred och gemenskap är bra. Det finns mycket pengar att söka men folk verkar inte bry sig i det. Jag ska rösta i EU-valet i maj.

DB: Vad blir Landsbygdspartiets stora fråga framöver?

MM: Att få folk att engagera sig i byråden och föra ut på remiss innan besluten fattas. Tyvärr har vi tappat mycket av ideella krafter, folk ska ha betalt för allting. Vi måste bli bättre på att engagera oss och finna gemensamma lösningar. Utan ett brett engagemang från byar och folk kommer det inte att gå. Jag är hoppfull för jag vet att landsbygden har potential att blomstra.

Annons: