Grävande journalist i spökhus har gått i samma träskor i 40 år

Dala-Demokraten var en av de sista tidningarna som hade en egen tryckpress.
Textstorlek:

Han har avslöjat många och prisats för sin grävande journalistisk. Men med fallet Thomas Quick blev han satt i karantän. Som en eremit av socialdemokratiska drömmar är han nu ensam kvar i det spöklika DD-huset i Falun.

Annons:

– Träskorna har jag haft sen jag kom hit. Dom blir grävskopornas när jag slutar och huset rivs, säger journalisten och boxaren Gubb Jan Stigson från Öje i Malung-Sälens kommun.

Det är med blandade känslor jag kör in på gården till Dala-Demokraten. Det var inte länge sedan jag jobbade i huset och satt granne med Gubb Jan – längst ut i norra flygeln med slagghögarna som gravkullar över svunna tiders arbete. Jag jobbade på kulturredaktionen och det hände att vi drack kaffe, vita platsmuggar som slängdes i en papperskorg, och pratade en stund. Jag imponerades av alla papper och dokument över Dalarnas undre värld och över hans övertygelse i Quick-fallet. En gång visade han ett foto på några brända ben som jag hade svårt att se vad det föreställde. Men han var säker. Spiksäker.

Jag kliver ur bilen och får en chock. DD-huset är kolsvart. Inte en lampa lyser. Inte en människa syns. Inge löp. Inge telefonsamtal. Inge surr i korridorerna. Hur kunde det bli så här? I jakten på presstödspengarna sugs de sista socialdemokratiska resterna upp av markandens dammsugare. DD-huset påminner om en övergiven oljetanker som snart ska slaktas och spridas i världen. Har hört att turkar vill köpa den gamla tryckpressen. Det lyser i några fönster. Plötsligt dyker ett huvud upp. Jo, det är han, Gubb Jan Stigson – en av Sveriges få grävande journalister. Han är som en rest av DD:s-storhetstid men som nu sitter i karantän när det gäller fallet Quick. Ingen tar längre emot några sådana artiklar. Inte ens Gubb Jans egen tidning, 40 år i år, vill ha med ärendet att göra längre – trots att Gubb Jan sitter på mycket kunskap. Men så kommer jag på mig själv. Det är ju klart nu! Quick är frikänd punkt slut. Inget mer att snacka om. Det spelar ingen roll hur mycket material eller kunskap som sparats. Det är slut nu. Precis som DD-huset. Det ska rivas och jämnas med marken. En ny tid är inne… Eller står vi kvar på ruta ett och försöker stampa kylan ur kroppen? Stormen Sven är på väg. Molnen drar ihop sig. Gubb Jan kommer ner och öppnar. Hej, hur är läget? Det var ett tag sen! Det ligger höstlöv i hallen som ytterligare påminner om DD:s fall och kanske räddning. Gubb Jan guidar. Rummen gapar tomma. Jag minns människorna, snacket, dofterna från tryckeriet. Det är mörkt och kusligt. Som ett museum utan människor och föremål…

– Visst är det tragiskt att sitta här alldeles ensam, det är det. Prövade att sitta på Ingarvet. Men pressen dunkade så förbannat att jag blev yr i skallen. Har problem med hörseln så det gick inte. Sen fanns det inge plats för mitt arkiv. Jag rår mig själv så det funkar. Vi får se hur länge jag blir kvar, säger Gubb Jan.

Vi går till hans arbetsrum. Träskorna klapprar. Det är bara hans steg här. Det måste vara unikt tänker jag: en journalist kvar i ett spökhus som ska jämnas med marken. Dröm eller verklighet? Sant eller falskt? Vardag för Gubb Jan Stigson, undersökande reporter med hundratals fall i datorn, prisad och ifrågasatt, anmäld 52 gånger, fälld 7 gånger och med ett unikt arkiv som nu gett honom huvudbry:

 

Läs hela artikeln i papperstidningen

Gå till Teckna prenumeration

Annons: