Tilltron rubbas för rättsväsendet

Textstorlek:
Annons:

Inom en månads tid har två hovrättsdomar gällande sexuella övergrepp mot flickor väckt stor folklig vrede. I slutet av september friade Svea hovrätt sex pojkar som tidigare dömts av tingsrätten för gruppvåldtäkt på en 15-årig flicka. I slutet av oktober sänkte Göta hovrätt skadeståndsbeloppet från 130 000 till cirka 30 000 kronor efter att hennes före detta pojkvän hade lagt ut deras filmade samlag på olika porrsajter på internet.
I det första fallet tyckte hovrätten att flickan inte var i ett hjälplöst tillstånd. Hon hade kunnat lämna rummet där det hände. Men dörren var låst, hennes mobil var tagen och gömd, det var sex pojkar i rummet som drog av henne kläderna och struntade i att hon sade nej flera gånger.

I det andra fallet var flickan och den dåvarande pojk­vännen överens om att deras kärleksakt skulle filmas, men inte att den skulle ­läggas ut på nätet till allmän be­skådan. Det sistnämnda var bara pojkvännens idé, men det var flickan som fick stå ut med att bli ­kallad porrstjärna efteråt. Både tings- och hovrätten dömde pojken till böter för kränkningen, men hovrätten sänkte skadeståndet med motiveringen att ”det inom inte alltför snäva ketsar av befolkningen med tiden har blivit alltmer socialt accepterat att vara mycket ­öppen och utåtriktad avseende sina sexuella vanor”.

Ute bland folk i allmänhet finns en växande känsla av att särskilt hovrätterna tenderar att ignorera brottsoffren, att just hovrätterna befinner sig längre bort från det allmänna rättsmedvetandet och överlag håller en lägre kvalitet än tingsrätterna med sin lokalkännedom och Högsta Domstolen med sin överlägsna juridiska kompetens. Vare sig detta stämmer eller ej så kan man konstatera att de aktuella hovrättsdomarna knappast motsäger vad kritikerna anför.

Vad den friade gruppvåldtäkten beträffar hade kanske även den aktuella hovrätten fått lov att tvinga sig till en ­fällande dom i fall den nya våldtäktslagstiftningen från 1 juli i år hade gällt när gärningen i det låsta rummet begicks. Vid halvårsskiftet byttes nämligen lagtexten ”hjälplöst tillstånd” ut mot ”särskilt utsatt situation”.

När det gäller skadeståndsdomen i fallet med det filmande samlaget är det inte nedprutningen i kronor räknat, utan själva motiveringen, som är klandervärd. Motiveringen är fullkomligt huvudlöst formulerad och väcker oroande frågor om vilken omvärldsuppfattning som råder i den aktuella domstolen. Talespersonen för de tre hovrätts­domare som formulerat domen erkänner att det inte finns någon ”empiri”, alltså vetenskap, bakom skrivningen. Det saknas alltså saklig grund för det som skrivs i domen men det erkänt ovetenskapliga står ändå där för att rättfärdiggöra det sänkta skadeståndet.

Detta är undermålig, för att inte säga urusel, kvalitet. Och det undergräver allmänhetens tilltro till rättsväsendet.

Annons: