Landsbygdens äkta vänner

Textstorlek:
Annons:

Knappast någon beskyllning är så orättvis i politiken som den om att Centerpartiet inte längre bryr sig om landsbygden.

Landsbygdsministern Eskil Erlandsson ägnar, av naturliga skäl, alla sina långa arbetsdagar åt landsbygden. It- och energiministern Anna-Karin Hatt slåss dagligen och stundligen för att få bredbandstäckningen att nå ut till varenda landsbygd. Lena Ek tar stora politiska risker för att vargfrågan ska få en lösning som landsbygdsbor – och helst också storstadsbor – kan stå ut med.

Och Annie Lööf… ja, hon har nog under 2013 talat mer engagerat om landsbygden än vad någon centerledare efter Gunnar Hedlund och Thorbjörn Fälldin har gjort. (Fälldin före kärnkraftsdebatten, bör kanske tilläggas.)
Alla som var på plats på centerstämman i Karlstad, eller följde den via livesändningarna i tv, kunde också se med vilket lidelsefullt intresse de 500 stämmoombuden från hela Sverige debatterade landsbygdens frågor. Det var inga valhänta utspelsförsök, där inte. Utan självupplevd sakkunskap rakt igenom.

Myten om Centerns ointresse i kombination med partiets utsatta opinionsläge har dock fått andra partier, från den socialistiska vänstern till det ultraurbana Miljöpartiet, att försöka lansera sig som landsbygdspartier.
Som sista parti att utbasunera en total makeover i den riktningen har också Socialdemokraterna gjort ett kortvarigt gästspel på banan. Den med mediala silkesvantar behandlade Stefan Löfven gjorde sig nyligen omaket att besöka en lantgård – dock i trygg närhet till Stockholm – för att bjuda över med 371 miljoner extra till jordbruksprogrammet. Om handelsgödselskatten på 300 miljoner, slakteri­avgiften på 90 miljoner och lastbilsskatten på mjölkbilen, som i allt ingår i Socialdemokraternas politik, talade Löfven dock inte.

Inte heller ville, eller vågade, Löfven möta Annie Lööf i en landsbygdsdebatt i Svt:s Agenda i söndags kväll. Hans intresse för sakfrågan räckte tydligen inte till för detta. En mindre känd talesperson fick i stället föra Socialdemokraternas talan i debatten, och hon bjöd inte Lööf särskilt mycket motstånd.

Men trots detta – borde inte landsbygdens frågor få ett större genomslag i regeringspolitiken? Jo, naturligtvis. Fast Centerns fel kan detta knappast vara. Vilka andra än centerstatsråden driver landsbygdsfrågorna i regeringskretsen? Och vilka är det som får höra statsrådsmajoriteten i form av moderater, folkpartister och i någon mån kristdemokrater säga nej? Jo, centerpartisterna.

Så ärligt talat, nog är det väl de som försöker driva på, och inte nej-sägarna, som landsbygdsväljarna borde sym­patisera med – och hoppas på en ökning för.

Annons: